stranger [i str3ind[qR ]    (¼øÀ§: 1438 - Áß2 ¼öÁØ)  
¶æ ³¸¼± »ç¶÷
Mean One who is neither a friend nor an acquaintance.
¿¹¹® 1. He is a stranger to me. (³ª´Â ±×¸¦ ¸ð¸¥´Ù)
2. an utter stranger (»ýÆÇ ¸ð¸£´Â »ç¶÷)
¡¡