stranger
[
i
str3ind[qR
]
(¼øÀ§:
1438
- Áß2 ¼öÁØ)
¶æ
³¸¼± »ç¶÷
Mean
One who is neither a friend nor an acquaintance.
¿¹¹®
1. He is a
stranger
to me. (³ª´Â ±×¸¦ ¸ð¸¥´Ù)
2. an utter
stranger
(»ýÆÇ ¸ð¸£´Â »ç¶÷)
¡¡